Ja, jag håller med - det har varit dåligt med uppdatering, men nu ser jag ju att det finns några som är lässugna, så nu bär det iväg.
Roligt med kommentarer.
Kanske inte så mycket fiskehistorier, även om jag just nu längtar väldigt mycket efter surströmming!
Jag tror jag börjar med en liten solskenshistoria.
Senaste söndagen fick jag ett sådant trevligt sms på morgonkvisten - Båttur på älven, ska du me?
Jomenvisst ska jag det, solen skiner och tempraturmätaren räcker nästan inte till även om det är ganska tidigt på dagen.
Efter diverse praktiska göromål - packning, handling och bilkörning, anländer jag till den avtalade platsen.
Jaha!
Åakan dånar och regnet faller i ett bedrägligt lugnt tempo, färdigt att kasta sej över oss så fort vi satt oss i båten förstås.
Hur gör vi?
- Det är ju du som alltid säger att det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!!!
-Ja, säger jag, det kan väl hända, men hur sjuttsingen klär man sej mot åska? I heltäckande blixtlås kanske?
- Nä, det är sant, men åskan brukar alltid fara norrut mot Högträsk.
- Ok, jag litar på dej, men håll dej nära stranden, helst på skuttavstånd.
Båten lastas med 2!!! kylbagar och en ryggsäck.
Ska vi inte bara ut över dan?
Så brummar båtmotorn igång och tack och lov, den dånar så högt att den överröstar all tänkbar åska som förhoppningsvis far norrut mot Högträsk.
Ömsom sol och ömsom skugga, än så länge inget regn och åskan försöker jag förtränga.
Chauffören, piloten eller rättare sagt kaptenen guidar mej genom älvens alla krökar och plötsligt får vi syn på Kaninholmen.
-Här skulle jag vilja ha en stuga, men det skulle aldrig gå att komma dit på vintern för isen blir aldrig nog bra.
- Men! Bygg en bro vet ja!
Den kommentaren la sej inte riktigt i god jord så jag tror att stugplanerna blev lagda på is.
Även om isen aldrig blir riktigt bra.
Nu närmar vi oss Playa del Subbat och här finns det människor!
Janne och Lisbeth, vad roligt!
Grillen tändes, korv grillades, kaffe kokades och sen tog den manliga delen en liten skogspromenad medans vi flickor satt och beundrade åskan som naturligtvis for norrut mot Högträsk, precis som guiden hade lovat!
När dom svettiga herrarna kom tillbaka blev det bad, vilken himla tur att inte jag hade promenerat, för bada, det ville jag inte.
Även om isen inte blir riktigt bra.
Efter ytterligare en panna kaffe bestämmer vi oss för att börja dra oss mot bilen, trots att himlen nu är klarblå, borta är regnmolnen och borta är åskan, för den for ju........
Ja, det där vet ni ju nu vid det här laget.
Nu börjar vi närma oss nästa rubrik: Heroiska räddningsinsatser!
Så därför avslutar jag denna lilla solskenshistoria.
Håll stövlarna leriga!
Gunilla
Roligt med kommentarer.
Kanske inte så mycket fiskehistorier, även om jag just nu längtar väldigt mycket efter surströmming!
Jag tror jag börjar med en liten solskenshistoria.
Senaste söndagen fick jag ett sådant trevligt sms på morgonkvisten - Båttur på älven, ska du me?
Jomenvisst ska jag det, solen skiner och tempraturmätaren räcker nästan inte till även om det är ganska tidigt på dagen.
Efter diverse praktiska göromål - packning, handling och bilkörning, anländer jag till den avtalade platsen.
Jaha!
Åakan dånar och regnet faller i ett bedrägligt lugnt tempo, färdigt att kasta sej över oss så fort vi satt oss i båten förstås.
Hur gör vi?
- Det är ju du som alltid säger att det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!!!
-Ja, säger jag, det kan väl hända, men hur sjuttsingen klär man sej mot åska? I heltäckande blixtlås kanske?
- Nä, det är sant, men åskan brukar alltid fara norrut mot Högträsk.
- Ok, jag litar på dej, men håll dej nära stranden, helst på skuttavstånd.
Båten lastas med 2!!! kylbagar och en ryggsäck.
Ska vi inte bara ut över dan?
Så brummar båtmotorn igång och tack och lov, den dånar så högt att den överröstar all tänkbar åska som förhoppningsvis far norrut mot Högträsk.
Ömsom sol och ömsom skugga, än så länge inget regn och åskan försöker jag förtränga.
Chauffören, piloten eller rättare sagt kaptenen guidar mej genom älvens alla krökar och plötsligt får vi syn på Kaninholmen.
-Här skulle jag vilja ha en stuga, men det skulle aldrig gå att komma dit på vintern för isen blir aldrig nog bra.
- Men! Bygg en bro vet ja!
Den kommentaren la sej inte riktigt i god jord så jag tror att stugplanerna blev lagda på is.
Även om isen aldrig blir riktigt bra.
Nu närmar vi oss Playa del Subbat och här finns det människor!
Janne och Lisbeth, vad roligt!
Grillen tändes, korv grillades, kaffe kokades och sen tog den manliga delen en liten skogspromenad medans vi flickor satt och beundrade åskan som naturligtvis for norrut mot Högträsk, precis som guiden hade lovat!
När dom svettiga herrarna kom tillbaka blev det bad, vilken himla tur att inte jag hade promenerat, för bada, det ville jag inte.
Även om isen inte blir riktigt bra.
Efter ytterligare en panna kaffe bestämmer vi oss för att börja dra oss mot bilen, trots att himlen nu är klarblå, borta är regnmolnen och borta är åskan, för den for ju........
Ja, det där vet ni ju nu vid det här laget.
Nu börjar vi närma oss nästa rubrik: Heroiska räddningsinsatser!
Så därför avslutar jag denna lilla solskenshistoria.
Håll stövlarna leriga!
Gunilla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar