måndag 14 juli 2008

Adligt fiske

Stärkt av tidigare framgång drar vi nu iväg mot nya vilda fiskemål.
Idag ska vi få fiska i adliga vatten, Greven har nämligen bjudit in oss att fiska i några(!) av grevskapets sjöar.
Vilken ynnest!
Men nu infinner sej ett problem. Å problem är till för att lösas eller hur?
Jag har ingen bil, den har stora pojk-ungen lånat till Luleå!
Min fina bil som har varit på skönhetssalong!
Vissa nedlåter sej till att tvätta å rubba å polera å skrubba å polisha å fernissa å vaxa bilen men det gör inte jag.
Jag lämnar in den på salong och låter byta ut plåten undan för undan. Å nu har hon varit på två behandlingar och är så fin så.
Det är bara två dörrar kvar att piffa till, men det väntar jag med till nästa vår.
Kan ha blivit ett nytt mode då!

Hur som helst, nu är det ju tur att den lilla flick-ungen är hemma och har en skinande svart bil som står till förfogande.
Dock måste chaufför följa med, så hon får den äran att tillbringa en kväll med Slunkagruppen.
Denna bil kan emellertid inte köras på gropiga, knöliga vägar, så i bästa James Bond-stil byter vi fordon i flygande fläng när vi kommit till grevens residens.
Nu får vi åka med självaste fiskechefen!

Väl framme tror vår chaufför att hans fordon är gjord för att köra på skogsstigar, varvid vi flickor skyndsamt hoppar ur och går sista biten.

Vilket paradis, två sjöar alldeles intill varandra med en liten kanal emellan där det simmar små duniga sjöfågelungar. Byggnaderna hade vi däremot inte tillgång till eftersom grevens far inte betrott Greven med en nyckel, men vad gör väl det när vädret visar sej från sin bästa sida.

Genast flyger spinnare och drag ut på sjöns blanka yta och grevens mellanbarn börjar omedelbart dra fisk.
Själv "råkar" jag fastna på botten, d.v.s. ett klassiskt bottennapp, men det är ingen fara
för det finns så klart en båt på denna eminenta plats.
I och med att båten kom fram kan vi nu ro drag. Linn får sitta vid årorna och själv släpar jag dragen efter oss. Inget hände förutom att spindelarmarna blev trötta så jag fick ta över årorna. Ett farligt trixande för att byta plats i båten men det lyckades. Nu ror jag och hon släpar och vad sker? HON får en fisk å hon får två fiskar!!!
Då kommer sviterna efter storfisket i Dövattnet, spöet går av! Bara längst ut i toppen så det är ingen fara för fisket men vi måste i land och fixa till det hela i alla fall. Väl i land har det kokats kaffe som smakar härligt.
Nu är det Annmari och Linn som får stå för fisket, å som dom gör det, fisk på fisk dras upp och alla adligt blåblodiga.

Nu beordrar fiskechefen STOPP i fisket, vi ska äta!
Vi blandar friskt av alla kök, falukorv från det Vuollerimska köket, suovas från det samiska köket och naturligtvis filé från grevköket.
Å så gott!

Fortsättning på detta äventyr följer så småningom, men först ett litet väl menat tips från en känd vildmarksmänniska: Ska ni fiska med kastspö, kolla att veven sitter på rullen innan ni kastar ut!

Håll dragen blöta!

Gunilla

2 kommentarer:

Linn sa...

passa dig, jag har minsann inga spindelarmar, jag är stark som ett lejon ju!

Fiskeblogg sa...

JAJA... ja säger då dä!!!