Oj, vad gott!
Det var bara den första för den här dagen, det kommer att bli många fler (semlor alltså).
Så var det då dags för nedsläpp!
Maggotar i alla färger glänste på kroken och spänningen var stor, hur stor kommer den att vara – regnbågen alltså?
Stilla, stilla, inte ett ryck i linan!
Hålbyte, motorisborren hade gått varm och även han som höll i borren såg varm och trött ut.
Men vad var det?
Var det inte en liten känning, ryckte det inte lite i linan?
Nu igen, å den är inte liten, rackarns vad den kämpar, tur jag har ny stark utrustning!
Men vad konstig den ser ut!
Inte alls den stora regnbågen som jag hade väntat mej!
Det är ju en rödingfiskrumpa!
Jag hade alltså krokat den rackaren i stjärten!
Å röding, såna gillar jag, allra helst i stekpannan.
Efter det drogs det fisk på alla håll, Ingalill fick flera, Annmari fick flera, till och med jag fick fem stycken!
Men nu tror ni att det var rovfiske på gång, eller hur?
Nix, inte det, av mina fem pussade jag och släppte tillbaka fyra (en av dom ofrivilligt), Ingalill fick också släppa tillbaka några å Annmari gjorde likadant. Bara med den förhoppningen att vi ska få träffa dom om cirka ett kilo!
Men den största fick faktiskt pappa Johnny, tror det stordådet finns på film till och med.
Av dom fiskar som inte fick returbiljett till sjövattnet, njöt vi nu i fulla drag. Knaperstekta med lite potatis och nybakade mjukkakor. Herregud vad gott!
Hemgjorda semlor till efterrätt, nästan så man trodde att man var i himmelriket!
Sen hade vi sån tur att Ella hade tagit med sej mjölk och oboy som vi nu kunde värma i Kirtikbondens fina kaffepanna som fraktats dit för detta ändamål.
En och annan lite apa slank också ner.
Mycket folk passerade förbi under dagen och som tur var kom Roffe som inget annat ville än hjälpa oss med transport tillbaka till kojan.
Jag säger då det, vilka vänner vi har!
Dagen avslutades med ännu en gryta kokt renkött som Olle och Hannele släpat ända från kraftverkssamhället Porjus.
En omgång kortspel orkades med innan vi alla utmattade kröp ner i våra sängar och drömde om maggotar och storrödingen!
Till nästa gång:
Håll maskarna feta och varma!
Gunilla
Det var bara den första för den här dagen, det kommer att bli många fler (semlor alltså).
Så var det då dags för nedsläpp!
Maggotar i alla färger glänste på kroken och spänningen var stor, hur stor kommer den att vara – regnbågen alltså?
Stilla, stilla, inte ett ryck i linan!
Hålbyte, motorisborren hade gått varm och även han som höll i borren såg varm och trött ut.
Men vad var det?
Var det inte en liten känning, ryckte det inte lite i linan?
Nu igen, å den är inte liten, rackarns vad den kämpar, tur jag har ny stark utrustning!
Men vad konstig den ser ut!
Inte alls den stora regnbågen som jag hade väntat mej!
Det är ju en rödingfiskrumpa!
Jag hade alltså krokat den rackaren i stjärten!
Å röding, såna gillar jag, allra helst i stekpannan.
Efter det drogs det fisk på alla håll, Ingalill fick flera, Annmari fick flera, till och med jag fick fem stycken!
Men nu tror ni att det var rovfiske på gång, eller hur?
Nix, inte det, av mina fem pussade jag och släppte tillbaka fyra (en av dom ofrivilligt), Ingalill fick också släppa tillbaka några å Annmari gjorde likadant. Bara med den förhoppningen att vi ska få träffa dom om cirka ett kilo!
Men den största fick faktiskt pappa Johnny, tror det stordådet finns på film till och med.
Av dom fiskar som inte fick returbiljett till sjövattnet, njöt vi nu i fulla drag. Knaperstekta med lite potatis och nybakade mjukkakor. Herregud vad gott!
Hemgjorda semlor till efterrätt, nästan så man trodde att man var i himmelriket!
Sen hade vi sån tur att Ella hade tagit med sej mjölk och oboy som vi nu kunde värma i Kirtikbondens fina kaffepanna som fraktats dit för detta ändamål.
En och annan lite apa slank också ner.
Mycket folk passerade förbi under dagen och som tur var kom Roffe som inget annat ville än hjälpa oss med transport tillbaka till kojan.
Jag säger då det, vilka vänner vi har!
Dagen avslutades med ännu en gryta kokt renkött som Olle och Hannele släpat ända från kraftverkssamhället Porjus.
En omgång kortspel orkades med innan vi alla utmattade kröp ner i våra sängar och drömde om maggotar och storrödingen!
Till nästa gång:
Håll maskarna feta och varma!
Gunilla
3 kommentarer:
Nu är det bara 2 dagar kvar tills jag kommer hem :).. Bra att du bloggar så man vet vad som händer i porsi fjällen..
Jag vill ocksa pimpla och kora skoter. Det kan man inte har. eller ja det forstas, vattenskoter funkar ju, men pimplingen gar nog lite samre tror jag.
åh vad härligt det låter med pimpelfiske, skoter och framförallt kombinationen röding och hembakad semla. hoppas allt är bra för övrigt. hittade hit tills sist.. vi ses kanske i påsk då jag är uppe en vecka. kram!
Skicka en kommentar